Vem avgör vad som är rätt & vem avgör vad som är fel!!
Är livet en ständig tävlan ??
Tydligen ser det inte bättre ut än så.. En tävlan om vem som gör rätt och vem som gör fel.. vem som har den finaste bilen,bor i största huset, har mest pengar osv,, men det är egentligen inte så farligt,, det som känns hemskt är tävlan om vem som mest ärlig, är snyggast, har den mest vältränade kroppen, störst muskler, starkast psyke, och när barnen blir inblandade i vuxnas behov att skryta då blir det hemskt orättvist,, varför all jämföresle, vad spelar det för roll,, vi har ju olika personligheter och ingen har rätt att döma oavsett..
Vem är det som har rätt och vem har fel??
Man har både rätt och fel,, ingen är perfekt,, om man ställer sådana krav på andra och man aldrig tycker att man har fel bör man verkligen kliva ett steg ur sig själv för en stund och börja se med andras ögon hur självisk och egoistisk det är.. Om man vill komma långt i livet så bör man stanna upp och verkligen kunna se sina brister och verkligen också förstå dom.. annars blir man en rätt så ensam människa omgivningen kommer att till slut att tröttna..
Varför är vi avundsjuka och känslan av otillräcklighet??
Det är den tävlingen som vi sätter oss i eller blir satta i, ibland kan man inte rå för att någon annan sätter just dig i deras tävlan mot verkligheten.. vad ska man göra?? Ska man tävla tillbaks eller låta den andra vinna varje steg för att för dig spelar det ingen roll, frågan är bara hur mycket ska man tåla, tänk om det går överstyr och den som tävlar mot dig börjar bestämma över ditt liv, var är domaren när man behöver hjälp??
Vem avgör att man ska vara på ett visst sätt??
Ska man vara ödmjuk, snäll, go.. eller elak, hatisk eller hård, positiv eller negativ,, vad mår vi bäst av var kommer kärleken i från?? Känslor talar mycket, positiva känslor är underbara, negativa känslor är oroande,stressande och kan få många människor att förstöra sina liv och även andras.. Med känslor kommer också ett kontrollbehov som jag tror alla är LIVRÄDDA för och ibland kan kontrollen gå till överdrift och ju mer kontroll man skapar desto räddare är man,, men vad är vi rädda för?? oftast oss själva, ensamheten, negativa känslor osv.. släpp dina hemskheter gör dig fri, kväv inte,, ju mer frihet du ger till andra och till dig själv desto mindre behöver du vara rädd för..
Vilka krav kan man kräva av andra människor??
Det beror på vad det är för krav,, men ställ aldrig krav på andra som du inte kan leva upp till själv,, det är absolut förbjudet .. acceptera andras liv eller gå därifrån.. du har ett val men ställ inte krav som du inte kan hålla själv,, då är du ute på hal is,, ingen kommer att tycka att du har rätt och du blir rätt ensam igen.....
Vad har man själv för ansvar och förpliktelser för andra??
Man får ta ansvar för det man säger och gör,, klarar man inte det bör man verkligen tänka sig för innan man både säger saker eller agerar.. förpliktelser har man för allt åtagande man tagit på sig,, delar man familj med någon har man förpliktelser mot sin familj,, man kan inte leva ensam i sin familj då tar man andra för givet och till slut blir man ensam och utan familj.. man ska inte då sitta och fundera på om man är omtyckt ..har man valt att leva ihop får man acceptera allas behov i familjen och se allas personligheter,,
Ska man vara så egostisk och sätta sig själv och sina behov i första rummet för att få ut något av livet?? Mår man bra då??
Tror inte det.. Det som händer är att man inte ser vad andra vill och gör och deras behov.. man blir misstänksam mot allt för man litar inte på någon annan än sig själv, knappt sig själv heller för den delen..en mycket dålig egenskap att inte ha förmåga att kunna släppa in andra i sin egen bubbla.. man slutar nog rätt ensam ingen kommer tillslut att vilja vara med.. Pröva att göra något annat någon gång, lär att våga lita på andra,
Hur fungerar vi som människor egentligen??
Försök att älska dig själv,, när du slår dig själv på bröstet och tycker att du är bra ibland så måste det finnas någon slags kärlek till sig själv.. forsätt i den banan.. säg till dig själv vad du tycker om att göra för att andra ska bli glada.. se lyckan i dom som du gör glad och beröm dig själv för ju mer kärlek du kan ge och visa desto mindre egoistisk och självisk blir du.. desto mer älskad blir du och accepterad...
Varför leva ett skitliv när man har chansen att leva ett lyckligt liv med den största rikedomen av allt ,,KÄRLEK!!!!
...............................................................................................................................
Jag tror på kärlek, ödmjukhet, godhet, värme och omtänksamhet.....
Tydligen ser det inte bättre ut än så.. En tävlan om vem som gör rätt och vem som gör fel.. vem som har den finaste bilen,bor i största huset, har mest pengar osv,, men det är egentligen inte så farligt,, det som känns hemskt är tävlan om vem som mest ärlig, är snyggast, har den mest vältränade kroppen, störst muskler, starkast psyke, och när barnen blir inblandade i vuxnas behov att skryta då blir det hemskt orättvist,, varför all jämföresle, vad spelar det för roll,, vi har ju olika personligheter och ingen har rätt att döma oavsett..
Vem är det som har rätt och vem har fel??
Man har både rätt och fel,, ingen är perfekt,, om man ställer sådana krav på andra och man aldrig tycker att man har fel bör man verkligen kliva ett steg ur sig själv för en stund och börja se med andras ögon hur självisk och egoistisk det är.. Om man vill komma långt i livet så bör man stanna upp och verkligen kunna se sina brister och verkligen också förstå dom.. annars blir man en rätt så ensam människa omgivningen kommer att till slut att tröttna..
Varför är vi avundsjuka och känslan av otillräcklighet??
Det är den tävlingen som vi sätter oss i eller blir satta i, ibland kan man inte rå för att någon annan sätter just dig i deras tävlan mot verkligheten.. vad ska man göra?? Ska man tävla tillbaks eller låta den andra vinna varje steg för att för dig spelar det ingen roll, frågan är bara hur mycket ska man tåla, tänk om det går överstyr och den som tävlar mot dig börjar bestämma över ditt liv, var är domaren när man behöver hjälp??
Vem avgör att man ska vara på ett visst sätt??
Ska man vara ödmjuk, snäll, go.. eller elak, hatisk eller hård, positiv eller negativ,, vad mår vi bäst av var kommer kärleken i från?? Känslor talar mycket, positiva känslor är underbara, negativa känslor är oroande,stressande och kan få många människor att förstöra sina liv och även andras.. Med känslor kommer också ett kontrollbehov som jag tror alla är LIVRÄDDA för och ibland kan kontrollen gå till överdrift och ju mer kontroll man skapar desto räddare är man,, men vad är vi rädda för?? oftast oss själva, ensamheten, negativa känslor osv.. släpp dina hemskheter gör dig fri, kväv inte,, ju mer frihet du ger till andra och till dig själv desto mindre behöver du vara rädd för..
Vilka krav kan man kräva av andra människor??
Det beror på vad det är för krav,, men ställ aldrig krav på andra som du inte kan leva upp till själv,, det är absolut förbjudet .. acceptera andras liv eller gå därifrån.. du har ett val men ställ inte krav som du inte kan hålla själv,, då är du ute på hal is,, ingen kommer att tycka att du har rätt och du blir rätt ensam igen.....
Vad har man själv för ansvar och förpliktelser för andra??
Man får ta ansvar för det man säger och gör,, klarar man inte det bör man verkligen tänka sig för innan man både säger saker eller agerar.. förpliktelser har man för allt åtagande man tagit på sig,, delar man familj med någon har man förpliktelser mot sin familj,, man kan inte leva ensam i sin familj då tar man andra för givet och till slut blir man ensam och utan familj.. man ska inte då sitta och fundera på om man är omtyckt ..har man valt att leva ihop får man acceptera allas behov i familjen och se allas personligheter,,
Ska man vara så egostisk och sätta sig själv och sina behov i första rummet för att få ut något av livet?? Mår man bra då??
Tror inte det.. Det som händer är att man inte ser vad andra vill och gör och deras behov.. man blir misstänksam mot allt för man litar inte på någon annan än sig själv, knappt sig själv heller för den delen..en mycket dålig egenskap att inte ha förmåga att kunna släppa in andra i sin egen bubbla.. man slutar nog rätt ensam ingen kommer tillslut att vilja vara med.. Pröva att göra något annat någon gång, lär att våga lita på andra,
Hur fungerar vi som människor egentligen??
Försök att älska dig själv,, när du slår dig själv på bröstet och tycker att du är bra ibland så måste det finnas någon slags kärlek till sig själv.. forsätt i den banan.. säg till dig själv vad du tycker om att göra för att andra ska bli glada.. se lyckan i dom som du gör glad och beröm dig själv för ju mer kärlek du kan ge och visa desto mindre egoistisk och självisk blir du.. desto mer älskad blir du och accepterad...
Varför leva ett skitliv när man har chansen att leva ett lyckligt liv med den största rikedomen av allt ,,KÄRLEK!!!!
...............................................................................................................................
Jag tror på kärlek, ödmjukhet, godhet, värme och omtänksamhet.....
Kommentarer
Trackback
