MilkeShake

I Går kväll satt jag och Challan utanför i två timmar och bara prata och prata om livet, kärlek, värderingar, barn, likheter man har med sina föräldrar och en hel del massa andra saker som man går igenom... Man har funderingar på varför saker och ting ter sig på ett visst sätt, hur man kan acceptera andra människors syn och visioner, tankar och ord, hur man accepterar sig själv och om man älskar sig själv.. Ibland kan allt kännas hopplöst och man undrar om man är helt tokig eller är man normal.. vad är rätt och vad är fel?? vem bestämmer det?? Saker som man säger är ju till största del den första tanken som kommer upp och är den alltid rätt,, ja för dig kanske men kanske inte för andra, hur reagerar då andra på dig,, kan dom acceptera det du säger utan att bli stötta eller arga?? Blir det då ditt problem eller deras?? Och vem har egentligen rätt?? Båda eller ingen av oss.. Sunt förnuft är oftast det som är mest schysst både mot sig själv och omgivningen... och man äger sina egna tankar det kan ingen ta ifrån oss.. mm en skön pratstund hade vi i allafall,, hoppas det blir flera,, det är skönt att få prata av sig ibland...